tisdag, augusti 02, 2005

Operationen lyckades men patienten dog? Av Mikael "Prinsen" Trolin i Stockholm

I dessa tider när ropen skallar om av vi ska klämma åt alla dom som missbrukar våra välfärdssystem, infinner sig en undran om inte hetsen och den uppskruvade tonen leder till en stor mängd olycksfall i arbetet. Om inte en stor del av dom människor som välfärds- och trygghetssystemen skapades för, råkar illa ut på grund av övernitiska politikers och tjänstemäns strävan vara bäst i "fuskjägarklassen".

  • Försäkringskassan har fått allvarlig kritik av JO angående sin handläggning.
  • Det har framförts allvarlig kritik i riksdagen sedan det uppdagas att Försäkringskassan låtit tjänstemän på beting, med ersättningar på upp till 1500 kronor per sjukskriven, få belöningar för överflyttningar från sjukskrivning till sjukpension.
  • Massmedierna har visat på ett växande antal människor som hamnat i omöjliga livssituationer genom att hamna mellan stolarna på Försäkringskassan, a-kassan och socialtjänsten efter underkända sjukintyg.
  • Socialtjänsten bryter i ett antal kommuner mot lagen när dom gör sekretessbelagda peronnuppgifter, för dom som söker socialhjälp, tillgängliga för icke behörig personal.
  • Socialtjänsten brottas med nya problem som uppstått när ett stort antal människor som fått sina sjukintyg underkända tvingats söka socialbidrag. Ett bidrag som bara täcker livets nödtorft och inte tar hänsyn till tidigare lån eller levnadsstandard. Följden blir att många riskerar att på oerhört kort tid (en till två månader) hamna i den nedåtgående spiral som stavas betalningsanmärkning, kronofogde, bostadslöshet och social utslagning.

Risken är att vi i vår nit att rädda välfärdssystemen slår ut just dom människor som systemen skapades för att skydda. "Att operationen lyckades men patienten dog". Och allra mest skrämmande är att en undersökning gjord i början av året (2005) visade att en majoritet av Sveriges familjer måste flytta från sin bostad vid ett inkomstbortfall på 4000 kronor i månaden.

Det betyder att alla dessa familjer är en till två månader från katastrofen i händelse av sjukdom i familjen och att Försäkringskassan inte skulle godkänna läkarintyget. Det är långt ifrån alla som enligt gammal folkpartidevis kan ha "en årslön på banken". Den rekordhöga arbetslösheten bland akademiker gör att människor med hög utbildning går direkt från högskolan till socialtjänstkontoret vid avslutad utbildning. Det ställer ökade krav på socialtjänstens handläggare att bemöta människors var enda problem är att landets tillväxt är så låg att det inte skapas några nya jobb. Har gamla socialtjänstemän den nödvändiga kompetensen som krävs för att möta den nya sorten hjälpbehövande?Sveriges står inför ett enormt systemskifte där vi inte längre kan förvänta oss att de gamla trygghetsytemen ska hjälpa oss om vi råkar illa ut.

Frågan är om det inte behövs en fond ur vilken människor kan söka ekonomisk hjälp till juridiska ombud i dom fall där statens hårdare tag gjort sig gällande och enskilda människor känner sig berövade sina rättigheter.En fond som till stor del skulle kunna tillhandahållas av staten, men utan politisk styrning, och där sökta medel skall gå till oberoende advokathjälp.

Detta för att undvika alla dom jävsituationer där staten utreder sina egna misstag, tillkortakommanden och lagbrott. Vi svenskar behöver hjälp och stöd i övergången till det nya systemet där man på ett helt nytt sätt en tidigare tvingas att se om sitt eget hus och inte kan lita till att storebror staten tillhandahåller det yttersta skyddsnätet.


Mikael "Prinsen" Trolin

Mobil: 070-414 6699

E-post: prinsen@liberal.se

Blogg: http://www.mikael-prinsen-trolin.blogspot.com/

1 kommentar:

Thomas Bäcklin sa...

Problemet med välfärdssystemen är att de är kraftigt underfinansierade. De skapades på 60-talet, när vi hade väldigt hög tillväxt på 5-8% och mycket få personer gick utan arbete. Dagens generationer tar dessa förgivet och de används av en för stor minoritet - ca 30% över ett helår - alltför ofta som en ersättning istället för en arbetsinkomst. Den diskrepans underfinansieringen skapar, blir en synbar påfrestning i statens budget (200 miljarder AMS+AF eller 25% i statens budget). Största problemet är att man drar fel slutsatser och börjar bråka om nivåer, istället för att börja fokusera på finansieringen i sig själv och hur vi faktiskt ska få en miljon fler arbetsplatser i Sverige. Vi måste sluta låna 50 miljerder för att finansiera frånvaro, för våra barn ska inte betala i framtiden för en uruselt dålig samhällspolitik som vi för idag!